We gotta fight
Valborg har dragit förbi och jag firade detta hemma i Limmared med underbara vänner. Valborgsmässoafton så trevligt som det heter firades först i Gislaved med grill och trevligt folk. Efter det var det dags att åka till Sigges, Sigges som jag inte har varit på sen tre år sedan så det var ett tag sedan. Men jag kom på väldigt snabbt varför jag inte har varit där på de tre åren.
Jag gillar verkligen inte det stället på något sätt, det förknippas nog allt för mycket med mina yngre dagar och det ska nog förbli så i framtiden. Det är inte värt pengarna speciellt när de har så ursäkta ordval men jävla otrevlig personal. Snacka om att inte veta vad ett serviceyrke handlar om. Men jag gjorde det bästa av det hela och det var helt klart värt det när jag fick träffa Linda, det kan ju faktiskt dröja ett helt år innan jag träffar henne igen. På torsdag så drar hon på äventyr till Canada.
Efter denna fredag var helgen lugn och jag var mest hemma hos pappa och tog det lugnt, var väldigt skönt får jag påstå.
Nu är jag tillbaka i Växjö och är nu inne på den sista månaden här, det är lite sjukt. Har efter denna månad spenderat tre år i denna stad och jag får nog säga att det har varit den bästa tiden i mitt liv hittills. Jag har så mycket minne här ifrån så det är helt sjuk. Men efter detta är det dags att sätta igång med nya äventyr, jag hoppas bara att det mesta löser sig så det blir så.
Förresten angående jobbintervjun på Intersport så har jag inte fått något svar än, de ringde idag och berättade att de behövde en vecka till för att bestämma sig. Hade krånglat med intervju tider eller vad det var. Jag hoppas innerligt att jag får det men annars så får vi hitta på något annat.
Dagarna här har blivit lite lugnare får jag påstå, vi ligger hyfsat bra till med vår uppsats så jag och Johanna små pillar och finslipar vissa delar så de blir klara tills fredag då det är dags att skicka in det inför sista seminariet. Jag hoppas på lite sol så det går att sitta lite på vår balkong, det är inte den bästa platsen som har sol men det finns alltid något hörn som har sol.
Ne nu är det dags för sängen vaknade tidigt i morses av någon underlig anledning.
Jag gillar verkligen inte det stället på något sätt, det förknippas nog allt för mycket med mina yngre dagar och det ska nog förbli så i framtiden. Det är inte värt pengarna speciellt när de har så ursäkta ordval men jävla otrevlig personal. Snacka om att inte veta vad ett serviceyrke handlar om. Men jag gjorde det bästa av det hela och det var helt klart värt det när jag fick träffa Linda, det kan ju faktiskt dröja ett helt år innan jag träffar henne igen. På torsdag så drar hon på äventyr till Canada.
Efter denna fredag var helgen lugn och jag var mest hemma hos pappa och tog det lugnt, var väldigt skönt får jag påstå.
Nu är jag tillbaka i Växjö och är nu inne på den sista månaden här, det är lite sjukt. Har efter denna månad spenderat tre år i denna stad och jag får nog säga att det har varit den bästa tiden i mitt liv hittills. Jag har så mycket minne här ifrån så det är helt sjuk. Men efter detta är det dags att sätta igång med nya äventyr, jag hoppas bara att det mesta löser sig så det blir så.
Förresten angående jobbintervjun på Intersport så har jag inte fått något svar än, de ringde idag och berättade att de behövde en vecka till för att bestämma sig. Hade krånglat med intervju tider eller vad det var. Jag hoppas innerligt att jag får det men annars så får vi hitta på något annat.
Dagarna här har blivit lite lugnare får jag påstå, vi ligger hyfsat bra till med vår uppsats så jag och Johanna små pillar och finslipar vissa delar så de blir klara tills fredag då det är dags att skicka in det inför sista seminariet. Jag hoppas på lite sol så det går att sitta lite på vår balkong, det är inte den bästa platsen som har sol men det finns alltid något hörn som har sol.
Ne nu är det dags för sängen vaknade tidigt i morses av någon underlig anledning.
Louice
Kommentarer
Trackback